Julafton 2008

Snart är dagen slut. Årets julafton är snart till ända. Dagen har varit bra, även om sex personer (utav tretton) inte var helt krya. Kanske kommer hostan och febern gå över oss alla... Man kan tycka vad man vill om julen men det är i alla fall mysigt att se barnens ögon när Tomten kommer och tittar i fönstren. Fast vår dotter jublade inte direkt: "Itte lali" ("inte farlig" för er som inte är så bekanta med tvååringsspråk) försökte hon intala sig och höll pappa i handen när hon skulle fram och ta emot ett paket. Det är sött!

Dock undrar jag hur länge jag behöver vänta på att min man ska gå med på att vi jobbar med volontärarbete under julhelgen. Jag nämnde det i år men gensvaret var inte så positivt som jag hade hoppats. Själv skulle jag tycka det var underbart att kunna göra något för någon annan som:
* inte kan ge sina barn presenter för tusentals kronor
* inte har en massa pengar att köpa att köpa onödiga prylar för
* inte har mat över efter en måltid som kommer att räcka till 10 personer till
* skulle uppskatta att få överraskning värd 50kr
För mig är detta bara en tidsfråga, det är inte ett eller två år jag funderat på om det är det här jag ska göra under julen utan det är mer än så. Kanske är det dags att ta tag i det under det kommande året. Jag måste i alla fall undersöka vad jag skulle kunna jobba med.

Det har, under mina senaste tio år, varit en del turbulenta turer kring julen och allt som följer med. Jag har struntat i att åka på julkalas med släkten, jag har struntat i att skicka julkort bara för att jag tyckt det varit meningslöst, jag har bojkottat julen helt och varit med en nära vän i Thailand och jag har slopat julklappsköpen. Kort sagt, gjort som jag har velat och inte vad andra har velat att jag ska göra. Bra eller dåligt? Det finns många som har åsikter och huvudsaken är att göra det man känner känns rätt där man står i livet just nu.